Asså shit vill ni veta en cool grej?
I ssk:s A-lag spelar Micke Nyllander och han är typ runt 40 och har en karriär i NHL bakom sig osv, MEN hans son William Nyllander spelar också i ssk:s A-lag och HAN ÄR FÖDD ÅR 1996!!
Ett år äldre än mig och han spelar alltså med vuxna män som skjuter som hästar och tacklas som (förhoppningsvis) gudar.. Född 1996 och spelar tillsammans med sin pappa och tjänar stålar... Asså jag tycker det är så läckert att jag vill gå och kolla på en ssk match direkt❤❤❤

Ja börjar faktiskt kännas riktigt bra! Efter helgen är det bara geografi prov som jag måste plugga till!
Min förra vecka var helt kaotisk och ni som förstår mig kommer svettas bara jag berättar...
Jag lämnade in idrottsuppsats på 5 sidor om ämnet anatomi, lämnade in 5 sidor NO uppsats som var om genetik och genteknik, plus litet prov på det + muntligt diskussionsförhör. Sen lämnade jag in 4 små sidor engelska + engelska prov sen hade jag två matte prov och idag hade jag spanska prov. Var uppe till 00:00 3 dagar förra veckan och pluggade. Då kände jag bara för att stanna och sätta mig ner, var så trött på livet.

Nu börjar hjärtat pumpa normalt igen..
Imorgon ska jag plugga lite sen blir det middag hos farmor och farfar med kusinerna, vi ska fira farfars, Linns och Axels födelsedag.

GODNATTIS

Asså shit!
Det här känns jobbigt! Jag har varje fall valt nu, inte på riktigt för det gör vi i maj men nu så ska man ju komma in i systemet och hit och dit..
Jag hade tänkt ta ganska många skolor bara för att se och prova på men jag slutade ändå med tre skolor.
Jag vet inte om jag kommer ha denna rangordningen sen men hur som helst,
1. Sjödal
2. Tullinge
3. S:ta Ragnhild

Sen imorgon har jag ett matteprov som jag inte ser fram emot.. Kunde inte låta bli att maila matteläraren och säga att jag ville slänga matteboken i väggen.

Drömmer mig bort till lov och konsert och allt, längtar

Jag är Evelinas favorit kompis sen 15 år tillbaka och jag är också den kompisen som tappade bikiniöverdelen på Tosselilla, som började gråta två gånger när jag och Evelina sprang 5 km, som frontalkrockade med cykeln in i en stolpe, som kokade harbajs till henne ,som står ut med att hon aldrig har tid för socialt umgänge, som hjälper henne med SO läxan, som betedde sig som en reumatiker efter att hon fick mig att göra utfall i 209,5 meter, som nyser i hennes ansikte när jag får lust till det, som rymde med henne som liten, som snodde godisnappar åt henne, som delade varje dag hos dagmamman med henne, som tjuvtog sockerbitar som skulle vara till de vuxnas kaffe, den som hon alltid var tvungen att torka bort dräggelsträngen som hängde från hakan när vi var mindre, som hade en blogg Med Alice Junman som hette aliceandkarinstyle som ledde till att jag blev ökänd i hela Järna (JA JAG VAR VÄRSTA FJORTISEN) och jag är den som ska jobba inom Nato eller FN:s säkerhetsråd när vi joinar NATO och Ban-ki moon säger upp sig. Det är jag. Haha Just Kidding. Eller njaaaa...

ni vet inte vem Evelina är på riktigt. Ingen vet det lika mycket som jag, and I say dear blogreaders, THAT IS A RATHER DIFFICULT ASSIGNMENT. Alltså hon är typ inte glad, rolig eller typ snäll med mig, Hon är liksom bara Evelina. För nu när vi har varit bästa kompisar i hela våra liv så blir det så att vi är på ett speciellt sätt mot varandra, liksom ganska dumma, kanske typ som syskon.
Vi sitter inte på ett café och dricker en latte och pratar om tjejproblemen hit och dit och sen lägger upp en bild på instagram, "sitter här och myser med finaste människan".. Vi slåss typ mest.
Men om jag nu ska berätta om hur hon är som en vanlig kompis, alltså mot andra så kan jag dra hur hon är mot mig later on SNUTTITUTTIPUTTISAR. Eller nej det orkar jag inte.

Well, Evelina kan man vara kompis med på två sätt, antingen på djupet eller ytligt.
Om man är ytligt kompis med henne vet man om man berättar någon extremt ointressant grej, typ som ”ASSÅ PALLA EN PANNKAKA INNEHÅLLER 53 KCAL”, för då säger hon ”haha, jaha?” lägger huvudet på sned och ger ett smile som får teaterlärare att vända sig i graven. If you know what i mean, eller om du ber henne om ett glas mjölk och hon gör det(!) aldrig att det skulle hända mig.
Nej nu orkar jag inte skriva såhär seriöst jag är inte en så känslomässig människa det är liksom på höjden att jag kan skicka ett hjärta på sms… mwöfcwepfjwepf

Hon är very envis. Typ som världens värsta åsna. Den mest långsinta grisen på jorden. Hon kan också vara värsta bitterf.. eh bittertant. Men det är ganska roligt när man har lärt sig att hantera det, alltså VÄLDIGT roligt. Bara genom att krama henne lite extra så sitter man i klistret.

På 15 år så har vi otroligt nog aldrig BRÅKAT, visst jag har hatat henne och tvärt om men tack vare mig så är det som vanligt efter på sin höjd 10 minutes, eftersom hon är så jäkla envis och inte kan börja va som vanligt först, det brukar vara så att vi skriker och bråkar på varandra och sen vänder oss till varsinna skåp så glömmer man bort att vi tjafsa så man frågar snällt om ett sudd och då är det redan glömt... vi får ofta höra "asså hur står ni ut med varandra" "jag fattar inte att ni kan va kompisar fortfarande" "tröttnar ni aldrig på varandra?" "är så sjukt imponerad av eran vänskap". Folk börjar se oss som en person typ, finns det nåt att säga så sägs det bara till en av oss, för det den ena vet, vet också den andra.. Hon är min bästa kompis....SÅ NU KAN JAG INTE VARA MER DJUP. Vi säger inget djupt till varandra, det behövs liksom inte.

Nu byter jag ämne igen.. jag har ADHD när klockan har passerat åtta, that’s why I’m so jobbig. Jag är hjärtligt tacksam över att hon ställer upp på att höra mig gråtandes berätta om mina crusher på idrottslärare eller att min apelsin inte smakade som den skulle.

Något som verkligen personifierar Henne är skrattet, det kommer från hennes pappa och hennes brorsa har likadant. Det låter lite som en bonde som ser sina kossor göra volter. Typ. Eller nej. Det är svårt att beskriva men skrattet kommer liksom från the bottom of the mage.

Något annat som är jätte bra med Evelina är att vi är lika tjocka. Då kan man säga typ ”snygg dubbelhaka” utan att faktiskt vara taskig.
Det enda vi har gemensamt är humorn, TRY to find something else!

Bye fellas

Idag hade vi två knappt förluster, sista matchen rullade vi på tre backar i ett högt tempo så jag var helt slut men det är nästan roligare.

Annars så har laget satt på en skräckfilm och av sånt dör jag av så jag gick och satte mig i skolans (som vi sover i) matsal och tog fram biologiböckerna, det är knäpptyst och skönt! Det enda man hör är när jag själv andas. Men sen efter en stund kom laget med hembeställda pizzor, åt halva men så himla gott första tuggan.
Fast nu sitter jag här själv igen och det är rätt mysigt att vara själv såhär tyst, fast min egna säng hade inte heller vart så dumt!

Som vanligt dåliga bilder.. :(

Klockan är 20:00 och jag har redan borstat tänderna och vi ska ligga i sängen snart.. Vi kommer att sova i ett klassrum på luftmadrasser, jag är inget fan av det här men jag får gilla läget helt enkelt.
Imorgon börjar matchen 8:30.. Det dåliga är att jag bara har två matcher per dag och den sista är 18:30 Söndagkväll!
Jag kanske kommer vara hemma typ 21-21:30, hur segt? Då har jag NO att göra plus att jag har nationellt prov dagen efter så jag vill somna tidigt! Asså åhh mitt liv krockar..